Recension, finally!! Right?
Jag har redan berättat om lite olika filmer i mina tidigare inlägg, men nu tänkte jag skriva en "riktig" recension. Dock bör påpekas att jag inte är någon erfaren recensent, så vi får se hur det går.
Filmen jag ska recensera heter "Annie". Ännu en musikal!
Regissör: John Huston
Skådespelare: Aileen Quinn, Albert Finney, Carol Burnett, Ann Reinking m.fl.
Inspelningsår: 1982
Genre: Musical, familj
Åldersgräns: Barntillåten
Längd: 127 minuter
Det är tidigt 1930-tal. 10-åriga Annie bor på ett barnhem. Bernhemsföressdaaren, Miss Hannigan är ingen vidare ansvarsfull kvinna. Hon har alkoholproblem och som om inte det vore nog, behandlar hon barnen som om de vore skit under hennes fötter. Med hennes hand över sig svävar barnen alltså inte i någon särskilt idyllisk tillvaro. Det är antagligen alla barnens dröm att få slippa undan barnhemmet om det så bara vore för en vecka, vilket Annie så småningom får göra när sekreteraren till Oliver Warbucks, den ö-kände miljionären besöker barnhemmet och meddelar att Oliver Warbucks vill att ett barns ka itllbringa en vecka i hans idylliska boning. Till en början är Warbucks missnöjd, eftersom han självklart egentligen hade velat ha en pojke, men allteftersom tiden går kommer han och Annie närmare varandra. Han ger sig till slut iväg till barnhemmet för att be om att få adoptera Annie.
Warbucks vill hjälpa Annie att hitta sina föräldrar, så han efterlyser dem i radio och lovar dem en stor belöning. Dock finns det ju oturligt nog bedragare som vill åt belöningen...
Annie bjuder på en trevlig filmstund, där de flesta sångnumrena är riktiga shownummer med dans. och i vissa fall cirkusinslag. Filmen är en mycket bra familjefilm. Jag tycker inte att det finns några utdragna eller långtråkiga scener i flmen. Skådespelet är också mycket imponerande. Rekvesitan och miljöerna är realistiska. Om det finns något att anmärka på skulle det i så fall vara att Annie verkar mycket vuxnare till sättet än de andra barnen på barnhemmet, vilket jag kan tycka är ganska orealistiskt. Men å andra sidan är man ju olika till sättet och man kan ju faktiskt ha en annorlunda personlighet.
Ytterligare en nackdel med filmen kan vara att den i första hand enbart riktar sig åt flickor, eftersom huvudrollen är en sådan. Men det finns ju ganska många filmer som endast är riktade åt en särskild målgrupp. Den här filmen är nog som sagt en typisk "tjejfilm".
Annie är i alla fall en utav mina favoritfilmer. Om du tycker om feel good-filmer, musikalar oh samtidigt spänning bör du absolut se den!
Detta var min resension av Annie. Hoppas att ni tyckte om den och inte känner att ni har kastat bort en massa dyrbar tid på att läsa den. :)
Jag hoppas även att ni tycker om den här bloggen.
Ha det så bra allihop!
Narnia!
Jag kan vekrligen inte vänta längre!! Den tredje filmen Narniaserien, Berättelsen om Narnia - Kung Caspian och skeppet Gryningen har biipremiär på de svenska biograferna på juldagen och jag är sååå förväntansfull! Jag har tyckt om Narnia i några år nu. Narnia är faktiskt ett undantag från min åsikt, och antagligen många andras, om att böccker alltid är bättre än filmer. I det här fallet, tro det eller ej, så tycker jag faktiskt bättre om filmerna. Jag har hört att den andliga meningen i böckarne är att "rädda sin själ", medan filmerna handlar om att rädda världen.
Anledningen till mitt intresse för Narnia kan bero på att jag har fastnat för karaktären Aslan, det sotra lejonet. Enligttmin uppfattning är han mycket snällare i filmerna än i böckerna, så det kan vara ett skäl till att jag uppskattar filmerna mer.
Nu är det mindre än en månad kvar till filmen kommer ut! Yay! The countdown has began!
Jag länkar till denna Trailern också
http://www.youtube.com/watch?v=wxfb1L-hMxU
HA en fortsatt trevlig kväll och en god natt allihopa. :)
Vi hörs nog imorgon!
Harry Potter
Förra lördagen, alltså inte igår, utan förra, var jag och såg Harry Potter och dödsrelikerna - del 1. Den var faktiskt riktigt bra för att vara "film". Jag har nämligen en tendens att alltid jämföra filmerna med böckerna och komma fram till att böckerna är ungefär 100 gånger bättre. Det var inget undantag den här gången, men den var definitivt den bästa Harry Potter-filmen jag har sett. Kanske att den förra filmen - Harry Potter och halvblodsprinsen var ungefär lika bra som denna, men den här var lite annorlunda. Den här filmen är mörkare odh dystrare än de andra. Dock fick man skratte lite ibland. Spänningen låg på under hela filmen. Nu längtar jag efter att få se del 2.
Harry Potter och dödsrelikerna - del 1, rekomenderas av mig! Det händer grejer nästan konstant, så man blir garanterat inte uttr ibland. Spänningen finns där hela tiden.
åkad. Det blev inte jag i alla fall.
Här har ni en länk till Trailern
http://www.youtube.com/watch?v=_EC2tmFVNNE
Vi hörs snart igen!
Movies I like :)
Hoppas att alla har haft en bra dag!
Nu tänkte jag berätta lite om två filmer som har eller haft betydelse för mig.
SOUND OF MUSIC
Den här filmen är verkligen hur bra som helst! Det är en musikal och jag är en riktigt musikalfantast. Filmen är baserad på en verklig historia.
Handlingen utspelar sig i Österrike i början av andra världskriget. I centrum står nunnan Maria. Dock är hon kanske inte så bra på att följa klostrets regler, så hon sänds iväg till en familj med sju barn, för att vara guvernant. Pappan i familjen är sjökapten. Han och Maria hamnar inte på så god fot med varandra, när det visar sig att Maria är olik alla andra guvernanter som har varit hos familjen tidigare. Saken blir till en början inte bättre när hon tar med sig barnen ut i bergen och sjunger och leker med dem, medan pappan är på besök hos en baronessa i Wien. Barnen får nämligen varken sjunga eller leka. Men när han inser att Maria har fört tillbaka musiken i huset förändras allt...
Sound of Music omfattar mycket fin musik och en fin kärlekshistoria. Det är nog det som gör att jag tycker så mycket om den. Den är både rolig och sorglig. Däremot blir det inte riktigt spännande, förrän i slutet, men jag tycker ändå aldrig att det blir segt. Jag har Sound of Music, jag vet inte hur många gånger, och jag har faktiskt inte tröttnat på den än.
JUMANJI
För några år sen var jag helt beroende av den här filmen. Den är i olikhet med Sound of Music helt overklig. Den handlar om Alan Parish som hittar brädspelet Jumanji, därav filmtiteln. När Alan och hans vän Sarah böarjar spela har de ingen aning om de magiska krafterna spelet besitter. Han förflyttas på magiskt vis till spelets magiska djungel. Där får han stanna i 26 år tills två andra barn flyttar in i huset, som har stått tomt i flera år, hittar spelet och börjar spela. Flera hemska "djungeldjur" kommer ut ur spelet, t.ex. enorma myggor, apor och ett lejon. De släpps lösa i staden och för att få dem att försvinna måste man spela klart Jumanji. Men för varje gång man slår tärningen blir spelets konsekvenser bara värre och värre...
Jag är inte riktigt säker på varför jag började tycka om den här filmen så mycket. Det kan bero på att jag tyckte att hela idén med ett magiskt brädspel var så häftig. Första gången jag såg Jumanji blev jag dock ganska uppskrämd, fastän man kan säga att det är en komedi. Även den här filmen har jag sett oberäknerliga gånger, precis som Sound of Music. Men den här har jag faktiskt tröttnat lite på nu.
Det här blev nästan som två recensioner, men jag kanske recenserar någon film ännu mer grundligt senare.
Ha en fortsatt trevlig kväll hörni, så hörs vi nog snart igen! :)
Vilken typ av filmer tycker jag om?
Nu har jag inte varit här på ett tag. Jag har nämligen varit sjuk, så jag får väl ta igen det nu. :)
I förra inlägget lovade jag att berätta hur jag tycker att en film ska vara uppbyggd. Jag kan ju också dela med mig av mina kunskaper om hur filmer brukar se ut.
Filmer är ofta uppbyggda enligt en särskild mall.
Mallen ser ut på följande vis: anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, konfliktlösning och avtoning.
I anslaget presenteras "huvudkonflikten". I filmer finns det ju nästan alltid en speciell händelse som hela handlingen byggs på. Efter anslaget fortsätter man med presentaitonen. Här presenteras de olika konflikterna (det finns fler konflikter än "huvudkonflikten") lite grundligare. Sedan har man kommit till fördjupningen. Nu får vi lära känna filmens olika rollfigurer lite närmare och möjligtvis får vi reda på varför de agerar som de gör, osv. I konfliktupptrappningen trappas huvudkonflikten upp, för att sedan lösas i konfliktlösningen. För att vi inte ska lämnas med svallande känslor, brukar det ofta finnas en avtoning i slutet av en film. Den ger oss möjligheten att lugna ner oss lite.
Nu vet ni lite mer om hur man vanligtvis brukar bygga upp en film. Naturligtvis är inte alla filmer uppbyggda på detta sätt. Det finns ju undantag även här, som med allt annat. En del filmer kanske har med alla dessa moment utom fördjupningen t.ex.
Jag personligen tycker mycket om fantasy och övernaturligheter. Jag är också mycket för filmer om vänskap och "feel good-filmer." Filmer bör också ha inslag av kommedi, men ävgen tragedi och ge utrymme för många olika känslor. Det är aldrig fel med mycket musik heller. Handlingen får gärna kretsa kring barn- eller tonårsflickor. Jag har allitd haft lättare att identifiera mig med flickor än pojkar, eftersom jag själv alltid har varit en flicka. :)
I nästa inlägg tänkte jag nämna några filmer som jag tycker om och varför.
Catch you later! :)
Movies are cool, don't you think? :)
Jag är en glad filur på 17 år som är bosatt i Stockholm, om du undrar.
Jag tänkte starta en liten filmblogg. Eftersom jag själv är väldigt intresserad av film, så tänkte jag dela med mig av mitt intresse.
Här kommer jag att presentera mina åsikter om hur en bra film ska vara uppbyggd och vilka typer av filmer som intresserar mig. Kanske får jag tid att slänga in en och annan filmrecension också, det får vi se. :)
Ha det fint, så hörs vi snart!
/kim.