Movies I like :)
Hej igen!
Hoppas att alla har haft en bra dag!
Nu tänkte jag berätta lite om två filmer som har eller haft betydelse för mig.
SOUND OF MUSIC
Den här filmen är verkligen hur bra som helst! Det är en musikal och jag är en riktigt musikalfantast. Filmen är baserad på en verklig historia.
Handlingen utspelar sig i Österrike i början av andra världskriget. I centrum står nunnan Maria. Dock är hon kanske inte så bra på att följa klostrets regler, så hon sänds iväg till en familj med sju barn, för att vara guvernant. Pappan i familjen är sjökapten. Han och Maria hamnar inte på så god fot med varandra, när det visar sig att Maria är olik alla andra guvernanter som har varit hos familjen tidigare. Saken blir till en början inte bättre när hon tar med sig barnen ut i bergen och sjunger och leker med dem, medan pappan är på besök hos en baronessa i Wien. Barnen får nämligen varken sjunga eller leka. Men när han inser att Maria har fört tillbaka musiken i huset förändras allt...
Sound of Music omfattar mycket fin musik och en fin kärlekshistoria. Det är nog det som gör att jag tycker så mycket om den. Den är både rolig och sorglig. Däremot blir det inte riktigt spännande, förrän i slutet, men jag tycker ändå aldrig att det blir segt. Jag har Sound of Music, jag vet inte hur många gånger, och jag har faktiskt inte tröttnat på den än.
JUMANJI
För några år sen var jag helt beroende av den här filmen. Den är i olikhet med Sound of Music helt overklig. Den handlar om Alan Parish som hittar brädspelet Jumanji, därav filmtiteln. När Alan och hans vän Sarah böarjar spela har de ingen aning om de magiska krafterna spelet besitter. Han förflyttas på magiskt vis till spelets magiska djungel. Där får han stanna i 26 år tills två andra barn flyttar in i huset, som har stått tomt i flera år, hittar spelet och börjar spela. Flera hemska "djungeldjur" kommer ut ur spelet, t.ex. enorma myggor, apor och ett lejon. De släpps lösa i staden och för att få dem att försvinna måste man spela klart Jumanji. Men för varje gång man slår tärningen blir spelets konsekvenser bara värre och värre...
Jag är inte riktigt säker på varför jag började tycka om den här filmen så mycket. Det kan bero på att jag tyckte att hela idén med ett magiskt brädspel var så häftig. Första gången jag såg Jumanji blev jag dock ganska uppskrämd, fastän man kan säga att det är en komedi. Även den här filmen har jag sett oberäknerliga gånger, precis som Sound of Music. Men den här har jag faktiskt tröttnat lite på nu.
Det här blev nästan som två recensioner, men jag kanske recenserar någon film ännu mer grundligt senare.
Ha en fortsatt trevlig kväll hörni, så hörs vi nog snart igen! :)
Hoppas att alla har haft en bra dag!
Nu tänkte jag berätta lite om två filmer som har eller haft betydelse för mig.
SOUND OF MUSIC
Den här filmen är verkligen hur bra som helst! Det är en musikal och jag är en riktigt musikalfantast. Filmen är baserad på en verklig historia.
Handlingen utspelar sig i Österrike i början av andra världskriget. I centrum står nunnan Maria. Dock är hon kanske inte så bra på att följa klostrets regler, så hon sänds iväg till en familj med sju barn, för att vara guvernant. Pappan i familjen är sjökapten. Han och Maria hamnar inte på så god fot med varandra, när det visar sig att Maria är olik alla andra guvernanter som har varit hos familjen tidigare. Saken blir till en början inte bättre när hon tar med sig barnen ut i bergen och sjunger och leker med dem, medan pappan är på besök hos en baronessa i Wien. Barnen får nämligen varken sjunga eller leka. Men när han inser att Maria har fört tillbaka musiken i huset förändras allt...
Sound of Music omfattar mycket fin musik och en fin kärlekshistoria. Det är nog det som gör att jag tycker så mycket om den. Den är både rolig och sorglig. Däremot blir det inte riktigt spännande, förrän i slutet, men jag tycker ändå aldrig att det blir segt. Jag har Sound of Music, jag vet inte hur många gånger, och jag har faktiskt inte tröttnat på den än.
JUMANJI
För några år sen var jag helt beroende av den här filmen. Den är i olikhet med Sound of Music helt overklig. Den handlar om Alan Parish som hittar brädspelet Jumanji, därav filmtiteln. När Alan och hans vän Sarah böarjar spela har de ingen aning om de magiska krafterna spelet besitter. Han förflyttas på magiskt vis till spelets magiska djungel. Där får han stanna i 26 år tills två andra barn flyttar in i huset, som har stått tomt i flera år, hittar spelet och börjar spela. Flera hemska "djungeldjur" kommer ut ur spelet, t.ex. enorma myggor, apor och ett lejon. De släpps lösa i staden och för att få dem att försvinna måste man spela klart Jumanji. Men för varje gång man slår tärningen blir spelets konsekvenser bara värre och värre...
Jag är inte riktigt säker på varför jag började tycka om den här filmen så mycket. Det kan bero på att jag tyckte att hela idén med ett magiskt brädspel var så häftig. Första gången jag såg Jumanji blev jag dock ganska uppskrämd, fastän man kan säga att det är en komedi. Även den här filmen har jag sett oberäknerliga gånger, precis som Sound of Music. Men den här har jag faktiskt tröttnat lite på nu.
Det här blev nästan som två recensioner, men jag kanske recenserar någon film ännu mer grundligt senare.
Ha en fortsatt trevlig kväll hörni, så hörs vi nog snart igen! :)
Kommentarer
Trackback
